Om dina blommor redan blommar i rabatterna kan en liten insats i rätt tid göra dem ännu vackrare. Eller göra att blommornas skönhet varar så länge som möjligt – och att den återkommer så snart det bara går. Här berättar vi vad du behöver göra med dina trädgårdsland och rabatter redan nu!
Skötsel av trädgårdsland och rabatter
Det finns personer som älskar blommor och samtidigt säger: ”Jag tänker aldrig mer ha en blomsterrabatt – det är för mycket jobb.” Visst krävs det en del arbete. Men rabatter – och i synnerhet trädgårdsland – är faktiskt ganska enkla att sköta.
Vi kan jämföra ett trädgårdsland med en gräsmatta; en gräsmatta måste klippas åtminstone var tionde dag mellan mitten av april och mitten av oktober – alltså fem månader – vilket blir mellan 15 och 20 gånger per säsong. Beroende på hur stor gräsmattan är tar det här mellan 30 minuter och två timmar, vilket ger mellan 10 och 40 timmar exklusive arbete som gödning och markberedning. Det betyder att en gräsmatta tar minst en arbetsvecka om året.
Blomsterrabatter, med säsongsblommor och låga buskar, behöver inte alls så här mycket arbete. Om de planteras på ett sätt som garanterar att växterna trivs på platsen (och därmed växer ordentligt) och om de sätts ”slutet” är det hur enkelt som helst att sköta dem. En ”sluten” placering betyder att bladen på intilliggande växter vidrör varandra (för perenner gäller detta från andra året, senast). Det gör att marken skuggas, vilket förhindrar att ogräs spirar samtidigt som jordens fuktighet avdunstar långsammare.
Med en enkel jämförelse får man lite perspektiv på skötseln av ett blomsterland, och förstår kanske hur lite jobb det egentligen är, jämförelsevis. Om du tänker så, så blir tanken på att skapa ett hav av blommor i trädgården mycket mer tilltalande, eller hur?
Gör bevattningen enklare
Trädgårdsväxter finns i alla möjliga omgivningar som är allt från blöta till riktigt torra. För din egen trädgård betyder det att om du välj rätt växter till trädgårdslandet kommer de att trivas nästan helt utan bevattning. Växterna behöver bara lite hjälp från dig om vädret blir väldigt konstigt. De växter du väljer och vilken planteringsmetod du använder betyder allt – och nyckeln är som vi redan nämnt en ”sluten” plantering.
Du kan minska behovet av bevattning genom att täcka blomsterlanden med kompost eller grus, beroende på hur du vill att trädgården ska se ut. Ett automatiskt bevattningssystem kan också vara ett bra sätt att minska den arbetsinsats som behövs.
Om du ändå behöver vattna är det bästa sättet att göra så här: vattna bara växterna när de börjar förtvina, det är då problemet är allvarligt. Fram tills dess kan naturen sköta sig själv. Det här gäller förstås först när växterna har vuxit upp, men inte under tillväxtfasen som kan vara upp till ett år lång. Istället för att släpa omkring på vattenkannor är det enklare att använda ett rörsystem och en bevattningsstav så att du når alla blommorna och växterna bättre.
Den bästa tidpunkten för att vattna är tidigt på morgonen, och det näst bästa är sent på kvällen. Kvällen är näst bäst eftersom växterna helst inte ska vara genomblöta på natten, det kan nämligen underlätta svampbildning. En allmän regel för bevattning är att man ska undvika att blöta ner blad och framförallt blommor, av just den här anledningen. På dagen ska du bara vattna i nödfall, och använd då ljummet vatten. Om du bevattnar varma växter med iskallt vatten från kranen kyler du ner rötterna precis när de jobbar som mest intensivt.
Vattenmängder
Att vattna med mer vatten mer sällan är ofta att föredra framför att vattna med mindre vatten oftare. Idealet är att bevattna ordentligt och på ett koncentrerat sätt. En tumregel kan vara att använda omkring 10 liter vatten per kvadratmeter.
Tips! Om du använder regnvatten behöver du inte bry dig om vattenförbrukningen. Regnvatten finns i oerhörda mängder. Om det faller till exempel 70–80 cm regn per år där du bor betyder det mellan 700 och 800 liter regnvatten per kvadratmeter. Det blir snabbt en regnvattentank gratis vatten per trädgård och år!
Gödning av trädgårdsblommor – inte alls så komplicerat
De viktigaste tumreglerna för korrekt gödning av trädgårdar kan du läsa i en annan artikel här på sajten. Här kommer en kort sammanfattning av det.
Om du använder låga växter är gödningen huvudsakligen beroende av hur mycket löv och blommor som växterna bildar. Stenväxter behöver bara gödning då och då med en handfull hornmjöl eller lite kompost (knappt en liter per kvadratmeter). Snabbväxande plantor i blomsterland kan få omkring 50 gram kombinationsgödning per kvadratmeter på våren (omkring mars/april). Du kan också ge dem ca. tre liter kompost per kvadratmeter. Mera långsamväxande plantor behöver bara 30 gram eller 1,5 liter. I mitten av juni kan du ge dem gödning igen med en något mindre mängd.
Liknande regler gäller för blomsterland med perenner och ettåriga solrosor. Men eftersom de här växterna måste bygga mycket blad och blommor på några få veckor, är det självklart att du måste vara uppmärksam när det gäller gödning. Förutom gödning av de här växterna med 50 gram kombinationsgödning (blomgödning) per kvadratmeter vid planteringen, kan du tillsätta gödningsmedel en andra gång (40 gram eller mellan 1,5 och 2 liter kompost) i slutet av juni, och sedan en tredje gång (40 gram eller mellan 1,5 och 2 liter kompost) i början av augusti. Det här görs helst dagar då det är fuktigt och mulet. Annars kan du göra det vid samma tidpunkt på dagen som när du vattnar. Glöm inte att arbeta in gödningsmedlet omedelbart – även om du använder kompost.
Uppbindningar i rabatterna – men hur?
Om du har solitära eller gruppplanterade buskar som når en viss storlek kan vind och regn lätt böja och förstöra dem. Du kan binda upp dina vackraste buskar med ringar som ska placeras långt innan det egentligen behövs. Buskringar ser oftast bättre ut på plantorna än bast eller band. Dessutom måste de fästas så att de går omkring två grenar som sitter mittemot varandra, eftersom de annars lätt halkar nedför stammen till marken. Här är några vackra förslag som du kan testa själv: gör en ring eller en krans av pilgren och fäst den på en pinne. Du har nu en hemmagjord uppbindning med ett klassiskt, lantligt utseende. Om du vill ha en ännu mer rustik känsla, eller om du vill komma närmare naturen; ta hasselgrenar som är minst en meter långa, trä in tre, fyra eller fem direkt kring busken, och böj ändarna över busken så att du kan sätta in ändarna i ett hål som du gräver med spade. Skotta igen hålet när ändarna är på plats. Om det blir för mycket spänningar i uppbindningen är det bara att bryta av grenen. Det här enkla och miljövänliga ramverket av grenar kommer snart att ha buskgrenar som växer genom det, och kommer att ge busken det stöd den behöver.
Men hur är det med ogräs? Och kirskål?
Det finns inte många ogräs som spirar i busklandet om buskar och andra växter sitter tillräckligt nära varandra och har tillräckligt med täckbark. Du kan alltid hacka mellan grenarna för att störa de få ogräs som ändå slår rot. Men var försiktig: vissa växter, till exempel funkia, har rötter som ligger väldigt nära markytan och som lätt skadas av en hacka.
Kirskål är ett vanligt problem i buskland och har lätt för att sprida sig till resten av trädgärden. Det är ganska arbetssamt att bli av med kirskål. När du gräver ut den finns det alltid små bitar av rötterna kvar i jorden som fortsätter att växa och som bildar nya plantor.
Tidigare var det oftast nödvändigt att ta bort all kirskål helt och hållet och sedan bygga upp planteringen på nytt från början. Idag finns det biologiska bekämpningsmedel som effektivt tar kål på problemet med kirskål. Om du tar dig tid att pensla de individuella kirskålsbladen kommer du snart att se hur kirskålen – och bara den – förtvinar på ett par timmar.
Måste jag klippa buskar?
Det finns ingen anledning att klippa buskar i en sommarträdgård. Om du vill undvika fröbildning och spontansådd kan du ta bort blomskotten genom att trimma ned dem. Riddarsporre, stormhatt, salvia, kattmynta och prästkrage kan stimuleras genom att blomskotten tas bort tidigt så att de regenereras och blommar igen på hösten, senast. Du kan låta buskar som drar sig tillbaka och vissnar, till exempel fänrikshjärtan, dra sig tillbaka helt innan du tar bort de vissnade löven – även om det inte ser så bra ut när de torkar ut. Däremot stärker det växterna om man låter dem släppa löven och försätta sig i vila.
För större glädje i trädgården: dela upp dina buskar
På sensommaren (beroende på vädret kanske redan i början av september) kan du ta upp och dela på många sorters växter, till exempel dvärgiris och prästkrage, för att föryngra dem. Det är bara mycket långlivade plantor som pioner som man kan låta stå i flera år.
Tiden för att dela upp plantor är också tiden för att dela med sig: ge dina trädgårdsälskande vänner alla växter som du inte vill behålla själv. Det här är förstås ett praktiskt sätt att skapa större mångfald i trädgården, samtidigt som det är ett uppskattat sätt att bekräfta gamla och skapa nya vänskapsband.
Så här får du dina sommarblommor att blomma ännu mera
Om du alltid följer rådet att gödsla och vattna blomsterland med perenna sommarblommor, har du redan gjort det viktigaste, eftersom en kontinuerlig vattenförsörjning är extra avgörande för långlivade växter. För sorter som är känsliga för kalk i jorden och som kräver mycket järn – till exempel petunia, hebe, bacopa och tusensköna – kan tecken på järnbrist uppträda, det vill säga gulaktiga unga blad, ådror som fortfarande är gröna vid roten. Det här är särskilt vanligt i mycket kalkhaltiga jordar och om du använder hårt vatten. Behandla växterna med järnhaltig gödning från en specialistbutik och följ instruktionerna.
I augusti kan vissa växter (till exempel femtunga eller äldre varianter av petunia) komma i blom, och andra växter kan ha försvunnit helt (till exempel lobelia och salvia) lagom till att du kommer hem från semestern. Helt döda växter ska helst tas bort ur rabatterna. Plantera igen hålen med ängsväxter, gräs och buskar. På så sätt byter du känslan av överblommad sensommar mot en härlig höststämning. Dessutom ska du inte låta sommarblommor gå i blom, särskilt fuchsia, verbena, geranium, nemesia, tvillingsporre, sommarcypress och gullskära, eftersom det påverkar hormonbalansen och gör att de producerar färre blommor.
Se till att du har någonting varje år: bienner
Glöm inte att bienner måste sås tidigt om du vill att de ska pryda trädgården nästa år. Det gäller bland annat borstnejlika, fänkål, digitalis, blåeld, sammetsnejlika, mariatistel, kungsljus och vissa gentiana.
Du måste också så penséer och hornviol för nästa år redan nu. Glöm inte komplementväxter med större blommor, som prästkrage och förgätmigej.
Prydnadsgrönsaker och ätliga blommor
Om du odlar prydnadsgrönsaker som flerfärgad mangold eller örter som ängssyra får du inte glömma att skörda dem! De späda bladen på de här växterna är bra för användning i köket, och de två exemplen ovan är kulinariska läckerheter som du kan skörda under hela säsongen. Om det bildas blomstjälkar ska du ta bort dem så snart de börjar utvecklas. Andra blommor kan hämtas direkt från landet till köket: du kan fylla tagetes och dagliljor på samma sätt som zucchiniblommor, gärna tillsammans med kycklingsallad. Olika dagliljor har olika smak. ”Crimson Pirate”, ”French Lingerie”, citronlilja och gul daglilja smakar alla mycket bra. Dagliljor och dahlior, tillsammans med gurkört och/eller ringblommor är andra exempel på bra kombinationer som ger sommarens sallader en extra smak- och syndimension. Ljusa dahlior smakar dock ofta mindre bittert än mörkare dahlior. Prova själv! Det är bara att ta en blomma och smaka på den, det smakar ungefär som sallad fast lite starkare.
